Nu finns det inga tvivel längre. Idag var dagen som det vände känndes det som. Allt blev så tydligt för mig när jag än en gång blev varse om varför jag vill ha min BP op.
Herr A och jag är home alone då mannen & Fröken J är på resa norröver. I morse har vi en av "de där" dagarna när allt knyter sig i magen och man bara "skäller" på honom innan skolan. Det sluta med att jag satt på pallen i hallen och han satt i trappan. Vi titta på varandra och sen säger han med tårar i ögonen. "Mamma varför är alla andra lediga nångång och inte jag. Jag får aldrig vara ledig..."
Då slog det mig "Tänk tvärtom!" Min man och jag kör med det ibland och de gånger vi har gjort så så funkar det. "Vill du det?" frågade jag. Herr A nickade och ja, då vart det så. Sen var han lite varm också så ja, han kanske hade feber vad vet jag... Nåväl, vi var hemma och titta på film & chilla lite. Vid 12 åkte vi ut. Tänkte åka och köpa en picnicfilt och sen köpa McD och ta med till Borgen. Nu var det ju så att vi var ju inte direkt ensamma om att vara ute & åka i det fina vädret. MASSOR av trafik. Ja, det var ju student så klart och det visste jag inte men det var bara att stå ut. Gick rätt smidigt faktiskt så jag ska inte klaga.
Sen satt vi i gräset vid Borgen och åt lunch. Jättehärligt under träden och med Göta Älv 5 m längre ner. Herr A hade dessutom fått en liten LEGO Atlantis gubbe som han byggde ihop efter maten.
När vi väl sen var hemma så spela han lite dataspel, lekte med LEGOt och sen ville han cykla. Och det var då det slog mig. Orsaken till min op. Självklart gör jag det för min egna skull. Jag orkar verkligen inte ha all denna vikt mer. Min rygg pallar inte och inte mina ben heller snart. Men den största orsaken är mina barn. Jag hänger inte med i deras tempo. Jag håller de tillbaks och det retar mig. Jag orkar inte gå med när Herr A ska cykla, jag får asont i ryggslutet. Jag har svårt med allt när jag tänker efter och att räkna upp allt blir bara tragiskt. Jag önskar att jag kunde göra open nu MEN det blir 31/8 och fan vad jag ska vara beredd då. Tills dess får jag göra mitt bästa och det tänker jag också göra.
Kramen
Herr A och jag är home alone då mannen & Fröken J är på resa norröver. I morse har vi en av "de där" dagarna när allt knyter sig i magen och man bara "skäller" på honom innan skolan. Det sluta med att jag satt på pallen i hallen och han satt i trappan. Vi titta på varandra och sen säger han med tårar i ögonen. "Mamma varför är alla andra lediga nångång och inte jag. Jag får aldrig vara ledig..."
Då slog det mig "Tänk tvärtom!" Min man och jag kör med det ibland och de gånger vi har gjort så så funkar det. "Vill du det?" frågade jag. Herr A nickade och ja, då vart det så. Sen var han lite varm också så ja, han kanske hade feber vad vet jag... Nåväl, vi var hemma och titta på film & chilla lite. Vid 12 åkte vi ut. Tänkte åka och köpa en picnicfilt och sen köpa McD och ta med till Borgen. Nu var det ju så att vi var ju inte direkt ensamma om att vara ute & åka i det fina vädret. MASSOR av trafik. Ja, det var ju student så klart och det visste jag inte men det var bara att stå ut. Gick rätt smidigt faktiskt så jag ska inte klaga.
Sen satt vi i gräset vid Borgen och åt lunch. Jättehärligt under träden och med Göta Älv 5 m längre ner. Herr A hade dessutom fått en liten LEGO Atlantis gubbe som han byggde ihop efter maten.
När vi väl sen var hemma så spela han lite dataspel, lekte med LEGOt och sen ville han cykla. Och det var då det slog mig. Orsaken till min op. Självklart gör jag det för min egna skull. Jag orkar verkligen inte ha all denna vikt mer. Min rygg pallar inte och inte mina ben heller snart. Men den största orsaken är mina barn. Jag hänger inte med i deras tempo. Jag håller de tillbaks och det retar mig. Jag orkar inte gå med när Herr A ska cykla, jag får asont i ryggslutet. Jag har svårt med allt när jag tänker efter och att räkna upp allt blir bara tragiskt. Jag önskar att jag kunde göra open nu MEN det blir 31/8 och fan vad jag ska vara beredd då. Tills dess får jag göra mitt bästa och det tänker jag också göra.
Kramen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar