Skolavslutning # 2

Så var det dags för mina barn att sluta skolan. Herr A slutar Förskoleklass och Fröken J slutar 2:an. I höst blir det 3:an och 1:an. Inte klokt vad tiden går. Var det inte igår han föddes Herr A och Fröken J började skolan? I´m afriad not. Time really do flys...

Först var det samling i kyrkan för sedvanligt sjungande av idas sommarvisa, alla klasser skulle sjunga för föräldrarna. När jag satt där och tittade på när de sjöng i sina fina kläder så gick tankarna till det som jag var med om igår kväll. C som gick ut 9:an. Tänk när min gör det. När alla hennes klasskamrater gör det. Hur ser hon/de ut då? Vad har hon/de på sig? Är alla kvar som är här nu?......

Efter kyrkan gick vi upp till skolan för fika i klassrummen. Det är vid sådana här tillfällen som man vill klona sig. För vem ska man vara med när båda vill ha med mamma?? Herr A sa vid middagen igår att "tjej & tjej och kille & kille". Den varianten köpte vi allihop men just innan vi skulle gå in i klassrummen så strejka han såklart. Då gick jag bara in till Fröken J´s rum. Det får mannen ta tänkte jag fräckt men fick ett sting i hjärtat ändå. Man vill ju inte missa nått, men det är smällar man får ta helt enkelt.



Fröken J skulle sjunga en låt som hon skrivit ihop med två kompisar och när ena kompisen inte hade kommit så vart hon så nervös så jag trodde hon skulle krypa ur skinnet. Hon ville prompt inte sjunga den utan kompis nr3. Kompis nr 2 ville sjunga den såklart ändå även om nr 3 fattades men inte Fröken J. Jag sa till henne att det visste skulle gå bra men min lilla tjej har dålig tillit till sig själv så jag visste faktiskt inte hur det skulle sluta... Då dök plötsligt kompis nr 3 upp och ordningen var återställd. De sjöng sin sång, gjorde sina moves och gjorde det JÄTTEBRA!!!!!! Jag ärr så himla stolt över henne. De var jätteduktiga allihop.

Sen läste hon och några andra kompisar egna dikter de skrivit om sommaren. Och sen var det fika.

Och helt plötsligt hade tiden runnit iväg och allt var slut. Jag som lovat Herr A att gå in till honom en stund hade lite förklaringar att göra... Men nu gick det bra. Herr A sprang runt i korridoren och busade med övriga sprallkillar i sin klass. Ibland blir det bara bra.

Jag tänkte försöka få till en bild på Herr A och hans lärare. Han har haft två manliga och en tjej och de har varit helt underbara. Jag verkligen inte nog poängtera hur bra de är. De tar sig tid med våra barn - tid som egentligen inte finns - på ett sätt som är SÅ BRA! De är ärliga, pedagogiska, underbara och naturligtvis ska de sluta. NEEEJ! skriker mitt hjärta och Herr A´s också om han insåg vidden av att de ev. inte finns kvar i höst när han börjar igen. För det är faktiskt så att manliga lärare/fritidspersonal är det så oerhört få av. Och de bra ja de får sluta... Det är nedskärningar, andra som står före de i kön till arbete men jag tycker att manliga lärare som är uppskattade av alla föräldrar borde få förtur på nått sätt. Min lille Herr A behöver manliga lärare runt honom och det behöver andra barn också. Ska mejla rektorn och säga detta för det är så himla viktigt.

Bilden då då? Ja, den får vi ta en annan dag. Jag var inne och pratade med de och de är kvar ett tag till så på måndag ska jag stanna på fritis ett tag och ta lite kort tänkte jag. Sen ska jag scrappa ett litet tackalbum till de tre som ev. ska sluta och ge de som tack för allt de gett.

Väl hemma igen så begav sig mannen ut för att göra diverse inköp. Jag fick besök av P som bjödin oss på fika & tårta och ja, det säger man ju inte nej till så där spenderade vi en timma nått och fikade, pratade och hade trevligt ändå till Herr A förkunnade att nu ville han gå hem. Det var ändå rätt läge att göra det så det gjorde vi. Vi skulle inte stanna så länge för P & barnen skulle in till stan för att shoppa så som sagt det passade bara bra att gå hem.

Nu ska jag fundera ut middag och tillaga den förhoppningsvis. Har lite idétorka så jag får väl ge mig in på nätet och få lite inspiration.

Kramen