En bra dag...

Idag har det varit ok faktiskt. Jag vågade mig ut för att köpa garn/brodergarn, lite tyg, spets, nålar & vadd till mina träsdockor. Hann in en sväng om Netto och hanldade lite för att sen komma hem och vara trött. Vila lite och åt lite joghurt som jag köpt. Den tror jag var för söt för jag fick liksom...ja nått efteråt iallafall och det var inte behagligt och det efter bara tre teskedar. Nä, den joghurten får Fröken J äta upp och hej vad ledsen hon blev.

Efter en halvtimme gjorde jag spenatsoppa och kokt ägg. Jag bara älskar spenatsoppa och den har jag sett fram emot lääänge nu. Satte mig i fåtöljen och smakade. UUURRRRKKKK!!! Igen. Först förstod jag inte vad det var för fel. Men den smakade grönsaksbuljong och salt bara och dum som jag är så åt jag upp den ändå. Nu 5 timmar senare mår jag fortfarande illa bara av tanken på den. Suck ja... Smaken har nog förändrats en del skulle jag tro.

Fick lite tips om detta proteinpulver. Och ja, det är säkert individuellt som med allt annat men jag ska prova. Och det ska jag säga Soulsister att modifast (trots att jag har 20 påsar kvar) äter jag ALDRIG mer. hehehe.. däremot ska jag äta mer fisk, ägg och keso som du tipsa om. Ovärderliga tips verkligen ni har hörr´ni!!

Igår brast mitt mamma hjärta så. Min lilla tjej håller på att bli stor tjej med allt vad det innebär och hur mycket man än vill skydda de från all ångest så går det ibland inte. Igår fick Fröken J verkligen smaka på ångest och vad det innebär.

Hon hade gått hem från skolan med A när A hade frågat Fröken J vem F är kär i. Fröken J vet om det men ville inte säga det då F sagt det som en hemlis till Fröken J. Men till slut hade hon sagt det. Men sa till A att inget säga. Sen fick hon så dåligt samvete för att hon sagt det och då kom Her Ågren med hela orkestern bakom. Hon slog sig själv i huvudet och sa "jag är en dålig kompis. F förlåter mig aldrig och tänk om A säger det"

Sen vidtog en diskussion om att ja, man säger inte något vidare som någon sagt i förtroende. Fröken J visste ju det och förebråde sig själv. Jag sa att antingen så sa hon till F vad hon gjort och ber om förlåtelse. Men det ville Fröken J inte. Vad jag än sa så ville hon inte. Till slut sa hon till mig att jag kunde ringa F´s mamma och säga till henne att säga till F, jamen ni förstår ju själva. Det är inte bara jag som är komplicerad i familjen. Hur mycket jag än hade kunnat göra det så sa jag det tyngsta orden i mitt liv. "Mamma kan inte göra det. Det här måste du klara upp själv". "Då skriver jag en lapp eller ett brev mamma" (Jamen den har man ju aldrig hört förr eller hur sis.) Sen upprepa hon detta med att hon var en dålig kompis men då sa jag att det är hon inte. Och faktiskt så stämmer det. Hon har ett samvete och det är en bra sak för det är inte alla som har....

Tänk va, vilket banalt lite problem egentligen men för Fröken J var det frågan om liv eller död och att se henne så himla uppjagad, lessen & uppriven var svårt. Till slut la jag mig bredvid henne i sängen och bara höll om henne. Hon stilla sig efter ett tag men hon sov oroligt hela natten och vid ½ 6 i morse så skriker hon som en besatt: "Mamma, Mamma, mammma..."

Då har hon mardrömmar. När hon till slut skulle vakna var hon helt slut stackaren.

Hur hade då dagen i skolan varit. Bra. Inget hade hänt av det hon trodde och jag suckade av lättnad inombords. För kanske hon lär sig till nästa gång, att en hemlis från en bästa vän är något man inte för vidare och misstag som man gör bör man inte lägga ner alltför mycket energi på för man vet aldrig vad som händer ändå. Det där sista lät väldigt vuxet jag vet men man kan ju alltid hoppas.

Kramen