Jaha, då var det söndag och jag skulle jobba idag. Fröken J och hennes kompis F skulle följa med vilket visa sig vara jätteroligt. Alltid roligt med sällskap även om jag tycker helgjobben är extra trevliga då man får vara för sig själv en stund. Nåväl, vi hämtade upp F och åkte till jobbet. Parkerade och gick fram till dörren. Inne på gården står en bil och en man & kvinna är där i färd med att åka. Inget konstigt med det - de hade hyrt konferanslokalen för en fest så ja... Väl framme vid ytterdörren ser jag att den är olåst. Hm????? Det ska den inte vara. Jag tog tag i den och jo visst var den olåst. Jag vänder mig om och frågar om mannen & kvinnan gått in denna vägen och de ska just svara när larmet går. Och jag lovar - det tjöt! HÖGT!! LÄNGE!!!!!! Jag in och försökte larma av. Funka inte. Så tystna larmet. Bra. Sen gick det igång igen. Mindre bra och inte alls stressande....nejdå.....bara lite... In igen och försöka larma av. Funka inte. Och då är det så att när larmet går så måste vi ringa ett nr till säkerhetsbolaget (ett stort sådant på S) och ge den en personlig kod så de inte kommer hit ut vilket kostar mulltum.
Summa sumaron så gick jag ut och försökte få svar av mannen & kvinnan igen men då åkte de. Jag vinka tillbaks de och frågade igen men de hade inte gått in den vägen. Nähä?? Jag tror att det var här nånstans som min hjärna slutade fungera. Jag ringde bolaget och när jag hade gjort det kom jag på att min kod står i mobilen så då la jag på. Tog fram koden, skrev ner den och ríngde upp igen. Under denna tiden så hinner larmet sluta och gå på igen. Suck...
Jag kommer fram, ger min kod, larmet TJUTER fortfarande och jag går ut. Alltså jag fick så ont i mina öron...hjälp. Slänger en blick rakt fram och där står två 9åringar som sett fram emot en dag på mammas jobb och ser fullständigt skräckslagna ut. Fröken J är inte långt ifrån tårarna och säger "mamma jag vill gå till bilen"
Jag blir .....lite lugnare. Ringer min kollega och säger så lugnt jag kan: "HJÄLP LARMET TJUTER OCH JAG VET INTE HUR JAG FÅR STOPP PÅ DET!!!!!!!!!"
Hon säger till mig att trycka på Escape och till slut hittar jag knappfan och det blir - tyst. Åh, så skönt!
Efter det var allt lugnt. Vi hade 4 gäster som kom på hela dan och det var skönt.
Den där mannen som hade hyrt vår lokal kom lite senare tillbaks och då passade jag på att gå ut och be om ursäkt för att ja, om jag låtit otrevlig eller om de tyckte att jag vart irriterad. Det var inte alls min mening. Han var mkt förstående och sa att det gjorde inget. Sen sa han lite fint "Vill du ha en kram?" Ja tack! De var väldigt trevliga och de hade inte alls tagit illa upp och det var skönt för som sagt det var alls inte min mening.
Barnen lekte resten av tiden och hade jätteroligt. De lekte överallt i hela huset. Vi åt lunch, fikade och de fick hjälpa till att göra godisstrutar. Jag tror nog de vart nöjda. Undrar bara vad kompisen F berättar hemma imorgon om denna dagen. Tror jag ska ta ett snack med E så det inte blir några oklarigheter där. Ja jösses.
Väl hemma igen vid ½ 4, lastade jag av barnen. Åkte vidare till Willy´s å handla. Då ringer sis. "Hej! kommer du?" Öh, nej va....??? Jaha, då har hon sagt fel tid till mig. Jag hade lovat köra henne till stan ikväll vid 5 sa hon och visst. Nu sa hon ½ 5. "Det går inte jag är på Willy´s men jag kommer så fort jag kan." Rusa runt på willys - skulle inte ha så mkt som tur va. Betala, hem. Hemma så vart jag helt slut. Mannen tog på sig att köra syrran till stan. Tack. Upp och göra tacos till alla som vi åt när mannen kom hem. Sen hann jag vila 10 minuter innan vi pkte iväg igen. Då upp till stallet för Fröken J skulle klippa sig. I andra fall skulle jag ha avbokat denna tiden ikväll men nu har jag redan gjort det tre gånger så jag kunde inte med en gång till utan ja. Upp till stallet. N klippte Fröken J och hon blev jättefin.
Hem igen och nu....är jag så trött så jag vet inte vad jag heter eller vad jag gör...
Ryggen värker och nu ska jag gå och lägga mig. Men det är inte slut riktigt än. Nä,för i natt ska den där systern komma hem igen och ja, då ringer hon mig så då är det till att pallra sig upp igen och ut.
Men I do not mind sis at all!! Jag gör det faktiskt så gärna. Du behöver komma ut och ha lite roligt. Hoppas du haft jättetrevligt.
Kramen
lördag 18 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Oj vilken händelserik dag!
SvaraRaderaHoppas avslutningen på helgen blir något lugnare :)
kram