onsdag 11 augusti 2010

Tack min underbara vän...


Fick ett samtal idag när jag kommit hem från jobbet. "Är du hemma ikväll?" Öh, jaa... "Då kommer jag över en stund sen." Ok...

Min goda vän S kom förbi med sin lilla pojk (samma ålder som min Fröken J, de går i samma klass för övrigt) och tänk vad snabbt min man kom på fötter från sin plats vid datorn...hm...

Nåja, när jag öoonade dörren så står hon där med denna underbara bukett och jättefina kort. Blev väldigt glad!! och överraskad och väldigt glad!!

De kom in ochvi fikade en stund och pratade lite om allt möjligt. Mycket om det som komma ska och allt runt omkring det. Hon har ju egen erfarenhet av när någon i ens närhet dör. Hennes egen och enda syster dog hastigt för 2 år sen (tror jag det var om jag inte minns helt fel) och ja, det blir ju liksom ett vakum efter. Det känns väldigt skönt att prata med henne för hon vet liksom vad man talar om. Det känns skönt att tala med alla mina vänner som jag har omkring mig men det är ändå något speciellt med de som varit med om samma sak, för de vet innan man säger det rakt ut.

Jag är så tacksam för hennes omtanke och rosorna var verkligen jättevackra. Jag satte de i den vasen som syns på kortet men tog även ut 5 st och satte i en egen vas i mitt rums fönster. Helt underbart. När ja g ser de så ger de liksom kraft åt det som komma ska och den kraften kommer jag att behöva...

Kramen på dig min vän S och er andra också så klart...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar