onsdag 27 april 2011

Om att bli med gåband...(rätt lååångt inlägg)

Idag fick vi så vår efterlängtade tillökning hem till familjen. Ett nätt litet gå-/löpband som vi ska ha i lägenheten. Och vi bor ju då i en stor rymlig femma på 117,3 kvm2 så vi hade planerat att ha det ståendes i vardagsrummet där det får plats utan att stå i vägen. Jättebra! Så kan man gå när man vill och samtidigt se på tv, nyheter eller som min man gärna vill, se på film. Han gör det väldigt mycket i sitt jobb....

Nu är det bara så att vi bor på andra våning. Med 13 trappsteg upp. Exakt 13, jo för jag har räknat. Och vi har ingen hiss nej. För vi går in där nere i hallen där ytterdörren finns. Hänger av oss och sen går vi 13 trappsteg upp för att bo i vår fem rum o kök. Trappan är dessutom inte rak utan kröker sig så där som trappjälvar bara måste göra... Nere i hallen finns också ett litet förråd med en dörr in till förrådet. Där har vi en extra frys-en liten tack o lov- en lagerhylla med verktyg och ytterkläder och div annat tjafs....ni anar eller hur???

Nåja, jag hämtar den lilla sonen efter fritis. Glad & munter som få...borde redan där anat ugglor i mossen...går hem öppnar ytterdörren och möts av en ENORM STOR MASKINPARK som skymmer sikten in i hallen. "Åh jaha de har varit här redan!" säger jag lite käckt. Mannen står i trappen och ser inte jättenöjd ut.
"Jamen den där får vi ta och bära upp" säger jag och tar i fanskapet. Den rör sig inte ur fläcken. Jag menar nada, zipp INGET!! Vi snackar ett halvt ton stål och lite gummi på handtagen.
Sonen tar då till orda det lilla livet. "Men pappa, vad är det här för något du har köpt. Den är ju jättestor? Var ska den va?" Som den ömma moder jag är så inser jag snabbt värdet av att ha förstående grannar och goda vänner man kan dumpa av ett liten nyfiken, lillgammal son till. Tar raskt den lilla sonen i handen, föser honom med milt våld ut genom grinden och säger att "Nu ska vi se om du inte kan leka med L" varpå sonen förkunnar att han minsann ska leka med F som dessstuom är på väg hem till oss i detta nu. Mamma hjärnan tänker med alla kapaciteter som finns till hands. Den goda grannen tillika godaste vännen kommer gående runt hörnet och räddar mig ur situationen. Hon erbjuder sig att hjälpa till att bära upp fanskapet...åh förlåt - gåbandet -varpå jag försöker föreställa mig det hela framför mig. Jag avböjer raskt erbjudandet när jag ser för mitt inre en ambulanstransport med blinkande blåljus.

När sonen är i tryggt förvar så återvänder jag till ......ja hem. Väl där möts jag av samma syn bara det att mannen står nu i hallen med tumstocken i högsta hugg & pannan i djupa veck. "...det går nog om man tar av dörren..." mumlar han.

Alltså för mitt inre, och när vi planera detta så gick allt så lätt. Den stod där uppe och jag går på mitt band till ett program på Animal Planet. Jättefint! Nu är det ju bara det att fan...gåbandet väger inte direkt 50 kg. Inte ens 70. Utan hela 190kg...typ, Vet ni hur tungt det är????? Det finns hjul på fanskapet men det gick nästan ändå inte att rubba den. Nåja, lite gick det ju så klart. Fram o tillbaka typ.
Och här kunde allt ha tagit ett drastiskt slut. Att bära upp den till övervåningen var ju UTESLUTET om man vill ha livet i behåll och ja, det är ju lite det som är meningen med denna saken... Efter en del funderande kom vi fram till att den får lov att stå i förrådet nere i hallen... Bara ett litet probelm då? Hur ska den komma in där? Till slut var jag beredd att ge upp för hur vi än försökte så gick det inte in genom dörröppningen, DESSUTOM så är förrådet långt ifrån tomt... "Men om vi lyfter av dörren..." Just ja, tänkte inte på det!

Sagt å gjort. Dörren skulle av. Då kommer nästa problem - dörren måste skruvas av i båda fästena. Nä, här snackar vi inte bara lyfta av dörren lite bekvämt-nä dörrjäveln måste skruvas av. Jamen-så-jävla-mycket-tack-för-det-förbannade-f.d-hyresvärd!!! JAAA, vi fick av dörren till slut. Ställde den åt sidan i vår lilla hall som nu var ännu mindre. Trixade lite med gåbandet och jodå visst skulle det gå in i rummet med lite hjälp på traven. Så ut med det igen och nu inleds fas 2 i "Om att bli med gåband".

Håll i er nu för nu går det undan. Ut med byrån som står under trappen, för där ska frysen stå sen. Ut med lagerhyllan som står i förrådet. Städa bort allt på hyllan på ena kortsidan och upp med alla verktyg där. Ut med lagerhyllan i vårt uteförråd. Ut med byrån, ja den kom halvvägs och hamna till slut i ytterdörröppningen . Vid det här laget har vi slutat bry oss vad grannarna ska tro om oss och vad vi håller på med. Under denna tiden när det ligger allt från gamla skor, påsar, målarfärgburkar, kuddar, till en sulky och paraply halvvägs ute i dörröppningen och på vår lilla tomt så kommer grannarna mitt emot oss hem.... Alltså man måste känna till de för att förstå men om jag säger så här. Nu var det vi som blev utstirrade. Och mannen i det huset hade väldigt många ärenden ut i garaget...suck ja.

Skit samma vid det här laget kommer dessutom sonen med kompis hem. Dottern med två kompisar hem.... och maskinparken står fortfarande kvar som blockering mitt i hallen.....ja nämen kommentarer där är rätt onödiga egentligen.

Summa summaron är att sen kommer frysen på plats under trappan. Sen att man bara får upp locket halvvägs - för ja den är toppmatad- är en annan historia. Byrån "ut i kylan", lagerhyllan i uteförrådet och maskinparken kom till slut på plats. OCH den fick plats!! Yeah!!! Vi var då väldigt nöjda och ganska glada. Jodå. Så vi städade undan, slängde en hel del, sorterade och gjorde av med. JÄTTEBRA för det skulle jag gjort för lääänge sen men ja, nu blev det ju gjort liksom. Det fanns ingen plats för det heller för den delen.

Vi skruvade på dörren till förrådet och jag skjutsade hem alla kompisar och köpte pizza hem. Slutet gott allting gott....eller? Nja nu är det ju bara en liten detalj kvar.... Funkar den? Ja för vi har inte provat den än.... Ja, jo jag vet. Vi borde nog gjort det INNAN vi skruvade fast dörren. NÄHÄ???

Men "picture this": Mannen i sina för små träningskläder - för nä darling de har inte krympt det är din mage som har ökat i omfång - sorry där liksom. Ståendes på bandet, laddad till tusen och så startar fanskapet inte. Vad var det jag smsa till syster yster. "Cirkus Brundin" det är vi det! Snälla nån...
Dessutom så säger mannen lite fint till mig under middagen: "Funderar på att köpa en DVDtv och ha därnere så jag kan titta på film medans jag går"  "Om du får igång det " tänker jag. Mhm...
Och medan jag läser bloggar efter middagen så går han ner i hallen. Kommer upp och helt plötsligt så är han inne hos mig. "Kolla här" säger han och öppnar ett nytt fönster på min dator. Klickar in på ONOFF och visar en portabel DVD....ok? "950kr bara...."  ok! 

Jag säger som jag sa till sis: "Fortsättning följer..."

Är ni med?

Kramen

8 kommentarer:

  1. haha... det var det värsta, du kan nog göra en bilderbok om detta, för du tog väl kort mitt upp i allt. Nyfiken på hur det går sedan. Kram

    SvaraRadera
  2. Hahaha, ser det framför mig. Har också hyrt en gång och det var ett verkligt schabrak. Det jag har nu (som antagligen blir billigare med tanke på allt jobb och det ni måste köpa till (fläkt och DVD-TV) är mycket nättare och mindre. Tar knappt någon plats alls när det är ihopfällt. Väntar spänt på fortsättningen. Kommer ni någonsin att använda bandet?

    Kram

    SvaraRadera
  3. hahaha ojoj :)

    men ett sånt band vill jag med ha, inte nu i sommar men mot vintern och den äckliga snön, haha ;D

    SvaraRadera
  4. ;) Mycket jobb verkar det som.
    Mitt gåband vägde nästan ingenting, vi fick upp det lätt på övervåningen. Och det är ändå stadigt och bra. Fast lite stort förstås, vi har det rätt trångt.

    Men det är bra. Fast nu ska jag gå utomhus har jag tänkt, vi får se hur det går ;)

    SvaraRadera
  5. Godmorgon! Hoppas att ni inte sliter allt för mycket än med gåbandet ;) Glass har jag aldrig dumpat på, åt du glassen utan mat i magen kanske ? Kram

    SvaraRadera
  6. Hoppas att du har en trevlig Valborg so far.. :) Kanske du sliter på gå-bandet ;) Kram

    SvaraRadera
  7. tack tack :)
    jadu, till sommaren kommer det nog komma en del bilder på mig själv i bloggen igen, en mindre JD hoppas jag ;D

    hoppas allt går bra för dig med allt?
    kram!

    SvaraRadera