Jag kom på en sak...
Om C väljer att förkorta sitt liv, så gör E samma sak...
Om E gör det då gör sis det också - barnen är sis´ allt....
Och om sis gör det så gör jag det...
Om jag gör det så gör Fröken J det och då tar min man en ny fru och då får Herr A en ny mamma och DET vill jag inte!!
alltså - här ska ingen ta något, eller göra något!!
Bara så ni vet!!
onsdag 7 juli 2010
Bröllopsdag
GRATTIS till mig & mannen som firar 3 årig bröllopsdag idag!!!
Och hur firade vi den. Med jobb, jobb, jobb (se inlägget innan detta) och senare på kvällen när mannen & jag sitter och försöker kolla på fotbolls VM så kommer jag på det och smsar mannen ett grattis.
"Förlåt darling " sa han lite fint men som jag sa. "Jag kom ju ihåg det lika sent så vaddå...."
Men det är lite typsikt han & jag. Vi passar så bra ihop!!
Kramen på oss!!
Och hur firade vi den. Med jobb, jobb, jobb (se inlägget innan detta) och senare på kvällen när mannen & jag sitter och försöker kolla på fotbolls VM så kommer jag på det och smsar mannen ett grattis.
"Förlåt darling " sa han lite fint men som jag sa. "Jag kom ju ihåg det lika sent så vaddå...."
Men det är lite typsikt han & jag. Vi passar så bra ihop!!
Kramen på oss!!
Familjen framför allt
Telefonen ringer imorse just innan jag ska gå över till P på fika. Och jag finner mig själv hoppa till och magen knyts. Tanken hinner komma redan innan jag svarar. Syrran i andra änden. Håller andan... Hon låter jagad. "Kan du, kan du hjälpa mig...jag är i bohus och måste ha ett vittne till en fullmakt som ska skrivas under" Alltså jag hatar detta. Att få ont imagen varje gång telefonen ringer.
Men jag lämnade barnen hos P, satte mig i bilen och åkte till sis. Vi gick och gjorde det vi skulle sen satte vi oss på fiket där och pratade lite....
Och vi hade ett samtal som var så konstigt. Jag kom på mig själv att tänka "ska det va så här?" men det är just så det är. Tårarna rann nedför våra kinder när hon berättade hon lessen E blivit igår när hon fått veta hur det stod till med hennes älskade pappa. Hur både E, C & hon hade pratat om det hela, gråtit & pratat, frågat & svarat, gråtit.... och hur C sagt att hon inte vill leva om pappa dör. Då hänger hon sig...hon är 16 år...
E hade haft massor av frågor och sis hade besvarat de så gott hon kunde. Sen kom ju det som jag misstänkt skulle komma. "Jag har så många frågor till pappa. Nu kan jag inte fråga de..." och där sa sis till mig "Jag skulle sagt detta till de mycket tidigare." Och vad svarar man på det?
Visst jag kan säga "Vad var det jag sa??" men vad hjälper det. Inte ett skit för det är faktiskt så: "Det är ett beslut ni tog där och då" sa jag "rätt eller fel? Vem är jag att säga så ..." De tog det beslutet för att de trodde det var rätt då. De ville skydda sina barn. Gentjänst eller inte - det hade kunnat funka. Jag vet en familj där mannen fick prostatacancer och de sa inget till varken barnen eller omgivningen. Mannen fick behandling och blev frisk, slutet gott allting gott!...typ...
Syrran ringde mig tidigare ikväll och frågade om jag kunde åka upp till E & C imorgon fm för hon och S ska in till Sahlgrenska och träffa hans läkare. Jag & barnen ska egentligen till en tjejträff imorgon hela dagen men vad gör man? Jo man åker till E & C. Nått annat finns inte. "Jag ställer till det för dig" sa syrran. Jamen eller hur....NOT!!! Familjen går före allt. Så är det för mig iallafall, jag vet inte hur ni andra fungerar... Orsaken till att hon ville jag skulle komma var att C har svårt att vara ensam helt plötsligt...
Så jag försöker hålla mig samlad. (Sis sa att jag kunde ta med mig mina barn upp till de imorgon men jag vet inte. Fröken J vet inte vad E & C vet om S och jag tror att det kan bli svårt för henne att greppa om de är lessna och jag får nog inte tid att förklara för henne. ) Det blir nog många frågor imorgon, svåra frågor, tårar & förtvivlan...
Life sucks right now!!
Men jag lämnade barnen hos P, satte mig i bilen och åkte till sis. Vi gick och gjorde det vi skulle sen satte vi oss på fiket där och pratade lite....
Och vi hade ett samtal som var så konstigt. Jag kom på mig själv att tänka "ska det va så här?" men det är just så det är. Tårarna rann nedför våra kinder när hon berättade hon lessen E blivit igår när hon fått veta hur det stod till med hennes älskade pappa. Hur både E, C & hon hade pratat om det hela, gråtit & pratat, frågat & svarat, gråtit.... och hur C sagt att hon inte vill leva om pappa dör. Då hänger hon sig...hon är 16 år...
E hade haft massor av frågor och sis hade besvarat de så gott hon kunde. Sen kom ju det som jag misstänkt skulle komma. "Jag har så många frågor till pappa. Nu kan jag inte fråga de..." och där sa sis till mig "Jag skulle sagt detta till de mycket tidigare." Och vad svarar man på det?
Visst jag kan säga "Vad var det jag sa??" men vad hjälper det. Inte ett skit för det är faktiskt så: "Det är ett beslut ni tog där och då" sa jag "rätt eller fel? Vem är jag att säga så ..." De tog det beslutet för att de trodde det var rätt då. De ville skydda sina barn. Gentjänst eller inte - det hade kunnat funka. Jag vet en familj där mannen fick prostatacancer och de sa inget till varken barnen eller omgivningen. Mannen fick behandling och blev frisk, slutet gott allting gott!...typ...
Syrran ringde mig tidigare ikväll och frågade om jag kunde åka upp till E & C imorgon fm för hon och S ska in till Sahlgrenska och träffa hans läkare. Jag & barnen ska egentligen till en tjejträff imorgon hela dagen men vad gör man? Jo man åker till E & C. Nått annat finns inte. "Jag ställer till det för dig" sa syrran. Jamen eller hur....NOT!!! Familjen går före allt. Så är det för mig iallafall, jag vet inte hur ni andra fungerar... Orsaken till att hon ville jag skulle komma var att C har svårt att vara ensam helt plötsligt...
Så jag försöker hålla mig samlad. (Sis sa att jag kunde ta med mig mina barn upp till de imorgon men jag vet inte. Fröken J vet inte vad E & C vet om S och jag tror att det kan bli svårt för henne att greppa om de är lessna och jag får nog inte tid att förklara för henne. ) Det blir nog många frågor imorgon, svåra frågor, tårar & förtvivlan...
Life sucks right now!!
tisdag 6 juli 2010
Jag hittar inte orden...
Min syster har varit i Ullared idag med sina döttrar och grannen & hennes döttrar. Jag visste inte om detta för annars hade jag nog velat följa med. Själv har jag jobbat hela dagen med att hitta smokings & balklänningar så nu ikväll efter middagen tänkte jag att nu, nu kan jag ringa och prata med henne. Prata och skratta och höra om hur mycke de köpt, vad för nått onödigt de köpt, höra alla dråpligheter som hänt, skratta åt allt...
E svarade. Och jag hör direkt på hennes röst att det är nått som hänt. Jag kom på mig själv att liksom hålla andan. "Vad är det?" undrade jag. "Det får du fråga mamma om" blev svaret. Sis kom i luren och jag undrade i mitt stilla sinne om det hade hänt nu... Men nej. Han levde. Och nu när mina stora barn vet om hur det står till med deras pappa så kan jag också skriva ut det här i min blogg. Han har cancer. Obotligt och han är...................väldigt dålig nu. Min syster hade just berättat för sina barn att deras pappa har fått en hjärntumör också. Som om de han hade innan inte var nock nog....Nerlusad får en helt ny innebörd.
Och jag vart ordlös...jag brukar inte bli det. Faktiskt...men medan syrrans ord jag nyss hört höll på att sjunka in i huvudet, så flög mina egna ord ut genom fönstret. "Jag vet inte vad jag ska säga..." sa jag tafatt. Och ja, det förstod hon ju. Själv lät hon lugn. Men som hon skrev i sin blogg - hon grät igår när hon fick reda på det.
Frågan är om han kommer hem igen. Hon visste inte. Men knuten i min själ sa annorlunda. Och jag gråter.....för henne, barnen, S, min egen skull & mina barn. Det är börjar bli dags att förbereda sig. Och hur fan gör man det??
Hur....gör man det??
E svarade. Och jag hör direkt på hennes röst att det är nått som hänt. Jag kom på mig själv att liksom hålla andan. "Vad är det?" undrade jag. "Det får du fråga mamma om" blev svaret. Sis kom i luren och jag undrade i mitt stilla sinne om det hade hänt nu... Men nej. Han levde. Och nu när mina stora barn vet om hur det står till med deras pappa så kan jag också skriva ut det här i min blogg. Han har cancer. Obotligt och han är...................väldigt dålig nu. Min syster hade just berättat för sina barn att deras pappa har fått en hjärntumör också. Som om de han hade innan inte var nock nog....Nerlusad får en helt ny innebörd.
Och jag vart ordlös...jag brukar inte bli det. Faktiskt...men medan syrrans ord jag nyss hört höll på att sjunka in i huvudet, så flög mina egna ord ut genom fönstret. "Jag vet inte vad jag ska säga..." sa jag tafatt. Och ja, det förstod hon ju. Själv lät hon lugn. Men som hon skrev i sin blogg - hon grät igår när hon fick reda på det.
Frågan är om han kommer hem igen. Hon visste inte. Men knuten i min själ sa annorlunda. Och jag gråter.....för henne, barnen, S, min egen skull & mina barn. Det är börjar bli dags att förbereda sig. Och hur fan gör man det??
Hur....gör man det??
söndag 4 juli 2010
Sommar & sol...Eller??
Ja det kan man verkligen undra. Ute skiner solen och vattnet ute på Aröd är säkert varmt men själv så jobbar jag så svetten lackar. Jo really!!
Hela helgen så har det varit ett evigt ringande, kolla av mejlen, svara på mejl, ringt lite mer och svarat på fler mejl. TACK underbara syster som lät mina små telingar sova hos henne lördag till söndag. TACK TACK TACK!!!! Veckan som följer lär inte bli annorlunda. maken & jag har en deadline 14 juli. Då tänkte vi att vi skulle vara klara med alla statist inbokningar. I dagsläget har vi väl ca 45 inbokade. Vi ska ha 85....hm...
Eldprovet väntas imorgon då vi får svar på om de klänningar som vi har bokat in om de duger. Kostym i Dk har fått de via mejl idag så nu väntar vi tålmodigt. Om det blir nej på hälften ja då har vi problem. Då får nog maken ta ett snack med någon och säga som det är. Att vara statist i 10 dagar med 350kr/dag och då hyra en klänning för 3500kr/dag - vem gör det?? Då får de nog hosta upp lite klänningar så kan vi boka in tjejer i de. Ja, herre min skapare....
Nu ska jag gå och lägga mig. Är trött, törstig och har ont i ryggen. Vilken nyhet!!
Kramen
Hela helgen så har det varit ett evigt ringande, kolla av mejlen, svara på mejl, ringt lite mer och svarat på fler mejl. TACK underbara syster som lät mina små telingar sova hos henne lördag till söndag. TACK TACK TACK!!!! Veckan som följer lär inte bli annorlunda. maken & jag har en deadline 14 juli. Då tänkte vi att vi skulle vara klara med alla statist inbokningar. I dagsläget har vi väl ca 45 inbokade. Vi ska ha 85....hm...
Eldprovet väntas imorgon då vi får svar på om de klänningar som vi har bokat in om de duger. Kostym i Dk har fått de via mejl idag så nu väntar vi tålmodigt. Om det blir nej på hälften ja då har vi problem. Då får nog maken ta ett snack med någon och säga som det är. Att vara statist i 10 dagar med 350kr/dag och då hyra en klänning för 3500kr/dag - vem gör det?? Då får de nog hosta upp lite klänningar så kan vi boka in tjejer i de. Ja, herre min skapare....
Nu ska jag gå och lägga mig. Är trött, törstig och har ont i ryggen. Vilken nyhet!!
Kramen
fredag 2 juli 2010
AHHH, grrrrrrrrrrrrr.............
Är något frustrerad!!! När vi nu äntligen var på väg och fått bollen i rullning så kom nästa bakslag. Det ska vara smoking. SAY WHAT!!!!
Jag menar om det är svårt att få tag i män i frack testa då att få tag i män i smoking!! Vad är det här?? Nä, då visar det sig att det ska vara ett high sociyty (eller hur det nu stavas) amerikanskt bröllop som ska filmas. Ja det visste vi ju men alla har tolkat det som frackmiddag. Men se det var det ju inte. Smoking, fasen jag vet knappt hur en sån ser ut....
MEN det ska gå. Det är faktiskt svårare med alla långklänningar som krävs. Kostymavd. har nekat typ hälften av de inskickade förlsagen hittentills och ja, låt mig säga som så att det är bara pastellfärger som gäller. Lite tråkigt enligt min mening. Sen är det ju faktiskt så att om man nu ska filma med statister som bara får 350kr/dan i 9 dagar, och de ska betala för att hyra en balklänning som krävs för 3-4000kr... Ja ni förstår ju själva. Det går ju liksom inte ihop.
Men det ska gå. vi har folk inne och bara man får tag i rätt person så funkar en hel del. Vad som är bra är ju att det numer är avslutningsbal för de som tar studenten så det finns ju många som har en fin balklänning därute. Gäller bara att hitta de och det ska vi göra.
Wish me luck!!
Kramen
Jag menar om det är svårt att få tag i män i frack testa då att få tag i män i smoking!! Vad är det här?? Nä, då visar det sig att det ska vara ett high sociyty (eller hur det nu stavas) amerikanskt bröllop som ska filmas. Ja det visste vi ju men alla har tolkat det som frackmiddag. Men se det var det ju inte. Smoking, fasen jag vet knappt hur en sån ser ut....
MEN det ska gå. Det är faktiskt svårare med alla långklänningar som krävs. Kostymavd. har nekat typ hälften av de inskickade förlsagen hittentills och ja, låt mig säga som så att det är bara pastellfärger som gäller. Lite tråkigt enligt min mening. Sen är det ju faktiskt så att om man nu ska filma med statister som bara får 350kr/dan i 9 dagar, och de ska betala för att hyra en balklänning som krävs för 3-4000kr... Ja ni förstår ju själva. Det går ju liksom inte ihop.
Men det ska gå. vi har folk inne och bara man får tag i rätt person så funkar en hel del. Vad som är bra är ju att det numer är avslutningsbal för de som tar studenten så det finns ju många som har en fin balklänning därute. Gäller bara att hitta de och det ska vi göra.
Wish me luck!!
Kramen
torsdag 1 juli 2010
Glädje & sorg, hand i hand...
Jag är så in i hoppsan glad för idag fick jag tillbaks min dator. IDAG!!! Jag som trodde att det skulle ta minst en-två veckor till.
Sen fick mannen nys om ett nytt jobb som han tagit sig an efter att vi pratat om det. Det innebär att jag får jobba ett tag till för honom. Alltid roligt!! medan han går in i det nya.
SEN läste jag syrrans blogg och då grät jag.... Bittra tårar! Varför ska hon behöva gå igenom det hon gör? Hur länge ska hon orka hålla ansiktet ovanför vattenytan? Knuten i magen kom tillbaks...
Jag pratade med syrran sen i telefon eller ja, försökte. Herr A var sin vana trogen jättearg -det var ju läggdags och ingen hade bokat nått rum inne hos honom (????) och "vi tycker bara om Fröken J". Fröken J å sin sida var sur & trumpen för att Herr A & mannen hade ätit på Burger King idag och hon fick minsann inget roligt... Hon hade bara varit hos en kompis och lekt & badat hela eftermiddagen.... Men se när det kommer till mat då är den ungen rent av besatt...ibland...
Nåväl, efter ett tag med syrran i luren. Jag i ett tafatt försök att lugna Herr A och syrran med att lugna ner E som nyss spenderat mammas 5hundring på Hemglassbilen (fan ta de när de kommer kl 9 på kvällen vid läggdags!!!) och som nu desperat försökte få in allt i en alldeles för liten frys (not liten men ändå)... När vi båda två satt med luren i örat och ändå pratade mer med våra barn sa jag lite fint att "Jaa nä men vi kan väl pratas vid igen nästa torsdag vid denna tiden om det passar dig?" Lite grann så är det just nu. Suck-suck. Jag sa till henne att hon kan komma förbi mitt jobb imorgon så kan vi pratas vid då, det är ju ändå ingen där. Nu ska ni se på fan att imorgon kommer en busslast eller nått jävelskap dit. Med guidening... Hm, skulle inte för¨våna mig alls.
Hur som helst, nu ska jag gå och lägga mig!!
Kramen & go´natt
Sen fick mannen nys om ett nytt jobb som han tagit sig an efter att vi pratat om det. Det innebär att jag får jobba ett tag till för honom. Alltid roligt!! medan han går in i det nya.
SEN läste jag syrrans blogg och då grät jag.... Bittra tårar! Varför ska hon behöva gå igenom det hon gör? Hur länge ska hon orka hålla ansiktet ovanför vattenytan? Knuten i magen kom tillbaks...
Jag pratade med syrran sen i telefon eller ja, försökte. Herr A var sin vana trogen jättearg -det var ju läggdags och ingen hade bokat nått rum inne hos honom (????) och "vi tycker bara om Fröken J". Fröken J å sin sida var sur & trumpen för att Herr A & mannen hade ätit på Burger King idag och hon fick minsann inget roligt... Hon hade bara varit hos en kompis och lekt & badat hela eftermiddagen.... Men se när det kommer till mat då är den ungen rent av besatt...ibland...
Nåväl, efter ett tag med syrran i luren. Jag i ett tafatt försök att lugna Herr A och syrran med att lugna ner E som nyss spenderat mammas 5hundring på Hemglassbilen (fan ta de när de kommer kl 9 på kvällen vid läggdags!!!) och som nu desperat försökte få in allt i en alldeles för liten frys (not liten men ändå)... När vi båda två satt med luren i örat och ändå pratade mer med våra barn sa jag lite fint att "Jaa nä men vi kan väl pratas vid igen nästa torsdag vid denna tiden om det passar dig?" Lite grann så är det just nu. Suck-suck. Jag sa till henne att hon kan komma förbi mitt jobb imorgon så kan vi pratas vid då, det är ju ändå ingen där. Nu ska ni se på fan att imorgon kommer en busslast eller nått jävelskap dit. Med guidening... Hm, skulle inte för¨våna mig alls.
Hur som helst, nu ska jag gå och lägga mig!!
Kramen & go´natt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
